Det som har upptagit mina tankar den här veckan är svårigheten att jobba med barnen som har mångkulturell bakgrund jämfört med de svenska barnen, alltså svårigheten att jobba med barnen på lika villkor. Där känner jag att jag behöver mer hjälp att nå fram. Jag känner att musiken är en stor hjälp, barnen på Norrby har så lätt att ta till sig musik, sånger, musiklekar. Språket däremot saknas och därför kan de lätt sluta sig om man pratar för mycket. Jag vet inte riktigt när jag pratar för mycket, för fort, när jag använder för svåra ord. Jag har även förstått att man ska använda svåra ord med flerspråkiga barn så länge man är konkret och visar med hjälp av bilder tex. Har ni konkreta tips om hur man kan jobba mer konkret med barn som har språksvårigheter?
I veckan har vi fått brev av grodan och fått åka det osynliga tåget till grodans land. Vi har tillsammans varit med om ett dramaäventyr där vi med hjälp av en karta vi fick av grodan, fått hitta hem till henne. Vi har hoppat över stenar för att ta oss till svarta klippan där Pomperipossan bor. Hon har försökt förtrolla barnen genom att lägga sin mantel över dem men barnen lyckades klara sig undan genom att de kunde gissa vem som låg under manteln.
Jag upplever att barnen tycker att det är roligt och spännande med allt vi gör. Det finns de som tycker det är så spännande så att det blir läskigt och kan inte låta bli att bli rädda och gråta oavsett hur många gånger jag tar av mig häxhatten och förklarar att vi leker och att det är jag under hatten. Det tar tid att vänja sig vid vad den underliga tanten som kommer två gånger i veckan håller på med!
Snart vankas Påskledighet... Glad påsk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar