Sammanfattning av Integrationsprojektet Ht- 2010

Ny lokal
Den här terminen har jag flyttat till en ny lokal. Den ligger på Billdalsgatan 16. Det dröjde till början på November innan jag fick tillgång till lokalen , pga renovering, och känner att det inte förrän nu, i slutet av terminen som jag har kommit igång med att göra i ordning den.


Det finns mycket kvar att göra men känner att jag fått god hjälp av vaktmästaren Hans och hans kollega på Särlaskolan.


Grupperna
Integrationsgrupperna den här terminen har varit Norrbyskolans förskola Kastanjen, Hällegården Humlan, Norrbygården, Byttorpsgården Rönnen, Draken och Kronängsgården.


Det har fungerat bra med grupperna. De verkar ha tyckt att det har varit roligt att träffas. Jag ska skicka ut utvärderingar till alla involverade förskolor och se vad de har för åsikter och idéer om projektet.


Integrationsträff för personal
Jag och Elisabeth Skoglund har haft integrationsträff med personalen i dessa grupper, där vi har pratat om integration och kultur. Begrepp som är viktiga att diskutera tillsammans samt även få träffa varandra parallellt med projektet. Det känns som att pedagogerna har varit involverade på ett helt annat sätt den här terminen. De har haft en slags ”förkunskap” när de har träffats efter dessa möten och jag har sett skillnad i förhållningssätt till varandra och till projektet.


Josefinmetoden
Den här terminen har ”Josefinmetoden” satts igång och fungerat väldigt bra. Barnen har fått skriva till varandra men även besökt varandras förskolor tillsammans med mig. Detta har varit lyckat. En sak man hade kunnat tänka på var att involvera femåringarna mer i detta också. Jag känner att det är en grupp som involveras men inte fullt ut fastän det finns behov. Detta har varit svårt att få till praktiskt.


Praktikant
Den här terminen har jag också haft lyckan att få en praktikant, vid namn Mina Andersson, från Västerbergs folkhögskolans dramapedagogutbildning. Mina har varit en tillgång i projektet men framförallt också när det gäller mina grupper på Högstadiet. Hon har varit ett bollplank för mig och en idéspruta. Hon har varit engagerad och inte rädd för att ta initiativ vilket har underlättat mitt arbete och bidragit med mycket. Jag tänker på vikten av att människor får vetskap om projektet och hur viktigt det är att det sprider sig och på så sätt växer, som ringar på vatten som bidrar till att annat spännande händer. Jag har även under hennes praktik träffat min gamla lärare Nina Mejer från skolan och fått mycket feedback.
Det har varit betydelsefullt för mig och för projektets framtid.


Kontinuitet
Sitter just nu med schemat till nästa termin. Det är viktigt att fånga upp och få kontinuitet på träffarna med grupperna. Tanken är att alla grupper som har varit engagerade hittills ska träffas kontinuerligt en gång i månaden under vårterminen. Jag har märkt att det underlättar om jag gör ett schema som gäller för hela terminen.



Önskar er en God Jul och Gott nytt år och förnyade krafter till nästa termin!




Hälsningar Andrea Lucut- Dramapedagog

Vecka 48- 50 Interaktiv Teater

Nu går veckorna med rasande fart mot jul och ledighet... Det märks också på barnen, det ligger i luften!

Jag har under 7 veckor haft en praktikant som heter Mina hos mig. Hon har bidragit med mycket idéer och kreativitet och det har varitett nöje att ha henne hos oss!

Jag och Mina har tänkt att vi vill ge barnen en gemensam upplevelse och därför satt upp en Interaktiv teaterpjäs som heter "Nej sa lilla Clown". Pjäsen handlar om stora Clown som alltid ska bestämma och göra dumma saker samt lilla Clown som inte vet hur han ska säga ifrån till stora Clown. Syftet med interaktiv teater är att engagera publiken och låta de bestämma i olika situationer som spelas upp, framförallt förändra situationen till det bättre. Skådespelarna spelar då upp publikens förslag och resonerar tillsammans med de efteråt om situationen förändrades till det bättre. Här var våran publik barn med olika förslag och idéer och vi fick spela upp det som sas och se om det förändrade situationen till det bättre.

"Jag spelar Stora Clown"

"... och jag Lilla Clown"

Av erfarenhet var vi noga med att klä ut oss tillsammans med publiken då barnen blev rädda för oss förra gången vi spelade pjäsen. Då var vi redan utklädda när de kom och flera tyckte det var läskigt eftersom de inte kände igen oss. Den här gången gick vi noggrant igenom hur man gör när man klär ut sig och låtsats att man är någon annan. Vi förklarade också vilka roller vi skulle spela.

Stora Clown drar undan stolen för löilla Clown och skrattar...

"Nu behöver ni hjälpa lilla Clown... Vad ska han göra? Hur ska han säga ifrån?"

Lilla och Stora Clown blir vänner och åker och fiskar ihop.

Barnen gav olika förslag, som tex Säg att han är dum och att du inte vill va hans kompis om han gör så, eller skjut honom, eller säg att du fick ont när du ramlade.

Vi hade också med en scen där stora clown hittar en plånbik som tillhör lilla Clowns mamma. Han blir väldigt nyfiken på den och det slutar med att han tar pengar ifrån plånboken när han tror att lilla Clown inte ser. Det var barnen väldigt eniga om att lilla Clown skulle säga att om man tar pengar från någon annans plånbok är är man en tjuv. vi spelade upp detta. Senare var det ett barn som gick fram till sin fröken och tog fram en sliten låtsatspeng från fickan: "Här får du fröken, sa han, ... jag råkade ha kvar den i fickan , den är från förskolan." Såna stunder känns bra när man ser att budskapet når fram!

Det som är viktigt när grupperna träffas är att de får olika slags Positiva upplevelser tillsammans. Musiksamlingen är en del av det och olika lekar vi gör ihop men också teaterupplevelser som är pedagogiskt anpassade för deras ålder och deras vardag. I det här fallet, konflikthantering. Alla vill ha en vän men hur gör man för att få en vän och hur säger man ifrån om man tycker att någon beter sig illa?

Vecka 47.. Projektet utvecklas

Veckan började med ett integrationsmöte för alla pedagoger som är involverade i projektet den här terminen. Syftet med mötet var at diskutera hur projektet kan få rötter men också att prata och lyfta fram olika begrepp som kultur, mångkulturell och interkulturell och bena ut skillnadena.
Vi började mötet med att alla fick skriva ner tre punkter om varför de ansåg att integrationsprojektet är viktigt. Vi gick igenom vad som skrevs.
Jag och Elisabeth som höll i mötet såg detta som ett första steg för pedagogerna att mötas och framförallt ha tid att se varandra samt diskutera synsätt och värderingar vad gäller kultur.
Dagen efter täffades Draken och Kronängsgårdens fyraåringar och pedagoger och jag kunde tydligt se en skillnad i pedagogernas förhållningssätt till varandra och barnen som jag tror växte ur att de har fått tid att träffas och reflektera ihop. Detta är mycket viktigt och någonting som jag vill att vi gör oftare. Kan inte hjälpa och tycka att det är synd att inte pedagogerna som ska träffa barnen i fyran får samma slags möjlighet.


Veckan fortsatte med Draken och Kronängsgården som träffades på tisdagen. Vi sjöng en stund och därefter lekte vi flygande fåglar.(Alla barn och pedagoger är fåglar och flyger runt i rummet. På golvet finns ett antal rockringar utspridda och dessa är moln. Jag spelar musik medan fåglarna flyger men när stänger av musiken ska alla fåglar hitta ett moln som de ska ställa sig på. Det finns inte så det räcker med ett moln åt alla och därför måste man hjälpas åt och samarbeta så alla får plats i molnen. Efter varje gång tar jag bort ett moln så att det bara finns ett moln kvar och då är det upp till gruppen att hjälpas åt så alla får plats.) Det här är en bra övning för grupper som precis lär känna varandra. Den tränar samarbete men också förmågan att vara uppmärksam på kompisar och sig själv samt att på ett naturligt sätt vara nära varandra och det allra viktigaste att HA ROLIGT TILLSAMMANS!
Jag såg till att det var två moln kvar som på ett naturligt sätt delade upp gruppen i två blandade grupper. Den ena gruppen fick vara i rummet närmast köket och det andra i stora rummet. de fick båda samma uppdrag. De skulle leta efter fem pusselbitar i rummet där de var. De skulle pussla ihop dom och se vad det föreställer. Efteråt skulle de visa för den andra gruppen med hjälp och kroppen (utan att prata) vad pusslet föreställde. Båda pusslen föreställde figurer som de träffat under dramapassen med mig och på båda bilderna gjorde figurerna en aktivitet och den skulle de också visa.


Den ena bilden föreställde Grodan och Nallen som åt frukt, bananer och vindruvor. Den andra föreställde Grisen och råttan som åkte båt. Barnen klarade detta galant. Det en blev en spänning och en utmaning att tillsammans i gruppen visa för den andra gruppen vad bilden föreställde.


Efteråt fick de ta emot applåder av varandra och vi avslutade genom att äta frukt tillsammans och sjunga Janatis sång: senyua de lele.
Jag upplever att barnen tycker det är roligt och spännande att träffas, skulle vara roligt om ni föräldrar som läser bloggen kan fråga era barn hemma lite om vad de tycker? Kommentera gärna!
Nästa gång de ses ska Draken hälsa på hos Kronängsgården! Spännande...


På onsdagen träffades den andra integrationsgruppen som består av Norrbyskolan Eken, Byttorpsgården Lärkan och Elfsborgsgården. det var roligt att se att barnen kände igen varandra och kunde alla låtar och tyckte var roligt att ses igen! Alla barn vågade prata i rundan och jag blev positivt överraskad att se detta!
Jag tänkte på hur viktigt det är att följa upp alla grupper och se till att det finns en kontinuitet i deras möten. Till nästa tetrmin ska jag göra iordning ett schema där de träffas minst en gång i månaden. Jag hoppas att jag kan få ihop det. Det svåraste med ddet här projektet är att få ihop det organisatoriska, att få ihop alla tider och att det passar alla förskolor och avdelningar. Till våren är det två grupper kvar: grupp 5 består av:

• Hestra Midgårds fsk Trollen och Älvorna
• Parkgården Smörblomman och Blåklockan
• Hällegården Nyckelpigan

Sammanlagt 22 fyraåringar


Grupp 6 består av:

• Hallatorpens förskola
• Hestra MidgårdsVättarna

Sammanlagt 19 fyraåringar


Det ska bli spännande att se hur det utvecklas!

Vecka 43- 46.. Tankar...

Mycket har hänt de senaste veckorna. Det har varit höstlov, v. 44 vilket har inneburit att det mesta har varit ganska lungt och stått still. Så även projektet. Jag har däremot fått tillgång till den nya lokalen på Billdalsgatan 16 och mycket av tiden har gått till att göra iordning den samtidigt som jag som vanligt har träffat barnen.
Vecka 45 var sista veckan med dramapass för förskolorna Kronängsgården och Draken.
Den här veckan, 46, har de träffats för första gången i lokalen hos mig. Det var ett jättebra möte, vi hade en liten sångstund tillsammans och alla barn samarbetade kring en gemensam uppgift: Att hitta Grodans 24 barn i lokalen. Detta var väldigt bra då barnen fick leta fritt överallt, öppna alla dörrar, bekanta sig med lokalen, samtidigt som de fick hjälpas åt att leta tillsammans. De lyckades jättebra och hittade alla grodans barn!
 Måndagen 15/11 hade Draken föräldramöte som jag var med på. Jag berättade om projektet, allt från syfte och målsättning till hur det går till rent praktiskt och hur vi lägger upp det. Det blev väldigt intressanta diskussioner om balnd annat hur och om man tar upp vissa saker med barnen som tex fördomar.
Jag berättade att jag jobbar utifrån bilderböckerna om Grodan av Max Velthuijs som tar upp mycket kring relationer och känslor, utanförskap och mycket annat. Bland annat har vi jobbat kring boken "Grodan och Främlingen" som handlar just om fördomar. Men, vi pratar inte med barnen utifrån att det finns fördomar och varför fördomarna finns utan jag utgår ifrån att alla kan känna utanförskap och har nångång råkat ut för det. Vi börjar utifrån känslan Utanförskap, som växer ur känslorna Ledsen och motsatsen Glad. Syftet är att få barnen att känna igen utanförskap och förstå att de kan ändra på situationer. Dvs om en kompis är ledsen kan Jag påverka och göra kompisen Glad igen. Hur gör jag det?
Jag tänker också att fördomar och främlingsfientlighet många gånger handlar om okunskap och då är verktyget Kunskap, dvs att lyfta fram de dominerande kulturerna och språkgrupperna och prata utifrån dom. Samtala även om världen i stort, visa jorden och alla länder. Prata om att man kan prata flera språk, prata om vilka länder man har varit i osv. Väcka nyfikenhet för världen och alla dess invånare.


Drt som jag tänkte på var också att ju mer projektet växer och ju fler som får reda på det, destu mer riktar man fokus på det och kan vi få med föräldrarna på det också spelar de en fanstastisk stor roll för det här projektet. Det vore roligt att höra mer om barnen pratar om det hemma. Det var en mamma som berättade att hennes son har frågat henne om hur många språk hon kan och om vilka länder hon har varit i. han frågar också, så fort de åker iväg någonstans om vilket land de är i nu (Även om de bara kör till ICA). På så sätt får man en klar bild av hur abstrakt det är för barn att prata om världen, jorden och alla länder, geografi och proportioner...


Jag känner att jag har ett väldigt intressant arbete och utvecklas med det varje dag!

Vecka 42 Familjecentralen 5 år!

Arbetet med de nya förskolorna fortsätter. Det känns väldigt roligt att träffa både barn och personal!
I veckan firade familjecentralen 5 år och jag och Elisabeth Skoglund hade en liten Musikstund för alla barn och föräldrar! jag undrar dock hur många som kände igen oss då vi var utklädda till Katten Findus och Björne! Det var roligt och uppskattat iaf och vi gör gärna om det!

I fredags (22/10) träffades vi i integrationsgrupp 3 för andra gången. Lokalen på Billdalsgatan görs iordning för tillfället så vi fick möjligheten att återigen träffas i Ramnaparken. Vi hade en fantastisk fin dag med nysnö och sol.  Vi gick på Djursafari tillsammans och lärde känna varandra bättre. Nästa gång ska Rönnens barn få tillfälle att lära känna Norrbygårdens barn bättre, då vi är hos Norrbygården.

Arbetet fortsätter och det blir mer spännande för varje gång...

Nästa vecka kommer det en tjej som heter Mina från dramapedagogsutbildningen i Storvik. Hon ska praktisera hos mig i 7 veckor och det ska bli riktigt roligt att ha henne här!

Vecka 41 Draken och Kronängsgården

Den här veckan har jag börjat arbetet med två nya förskolor; Draken och Kronängsgården.  Det har varit spännande att träffa nya barn och nya pedagoger. Det är också roligt att vara i olika miljöer då det ser så olika ut på alla förskolor. Det är också intressant att känna av stämningen på olika förskolor och se rutiner därför att man får en förståelse för vad som påverkar barnen och vad de är vana vid på sin förskola. Jag känner att jag blir väldigt inspirerad och lär mig väldigt mycket av att vara ute på förskolorna. Alla har sitt sätt och arbeta och även olika teman vilket gör att jag kan baka in detta i mina pass för att göra det lättare för barnan om jag vet vad de jobbar med för tillfället. Tex om det jobbar med matte så räknar vi hur många ben min spindel Sigge har eller om de jobbar med djur, baka in att fårens barn heter lamm osv. Detta gör också att jag lär mig och för förståelse för vilken nivå barnen på och kan därav anpassa mig efter det.
I veckan har vi också haft ett integrationsträff för första gången. Alla förskolorna som jag jobbat med den här terminen. Dessa är; Byttorpsgprden Rönnen, Norrbygården, Norrbyskolan Kastanjen och hällegården Humlan.

Fikastund i Ramnaparken

Liten tipspromenad, roligt att se hur mycket barnen kom ihåg av alla Dramapass.

Rätt svar: Pomperipossan

Kastanjens svar: Andrea

Det var roligt att se hur både barn och personal trivdes med situationen och det fanns spänning i luften. Det var synd var att vi inte kunde presentera barnen för varandra ordentligt med namn osv som vi vanligtvis gör när vi tex har Musikdrama, då man går igenom gruppen och uppmärksammar varje barn för sig. Detta kommer vi att kunna göra när min lokal är klar eller när förskolorna hälsar på hos varandra.

Vi har kommit överens om ett schema över fredagarna som även inkluderar besök hos sin "Vän- förskola" vilket är roligt och hör ihop med att förskolorna har brevväxlat två och två och barnen vet redan en del om varandra.

Nästa fredag är vi i Ramnaparken igen och det ska bli roligt att ses igen!

Vecka 40 Grodan är ledsen..

Detta är sista veckan då jag är ute på förskolorna och jobbar med musik och dramapass, nästa vecka träffas barnen från de fyra förskolorna för första gången.


Vi har avslutat dramapassen med ett pass kring boken Grodan och den särskilda dagen. Grodan vaknar en morgon och känner att det är en speciell dag för det har Haren sagt, men han vet inte vad det är för dag. Han går runt till sina kompisar Ankan, Grisen och Råttan men han får så konstiga svar. När han kommer till Haren står det en lapp på dörren att haren är på kalas. Grodan blir ledsen för att inte han har blivit bjuden på kalas, men när han är på väg hem ser han att det är människor i hans hus. kan det var tjuvar? Nej, det är Grodans kompisar som kommit för att fira honom, för han fyller år! Grattis Grodan!


Grodan böckerna är otroligt empatiska, de berör ämnen som barnen själva har upplevt så de är väldigt lätta att känna igen sig i. Det handlar om vanliga känslor man kan ha av tex utanförskap, hur man ser på sig själv jämfört med andra, gemenskap, vänskap, fördomar och mycket annat.
De böcker vi har jobbat med är Grodan och främlingen, Grodan hittar en vän och Grodan och den särskilda dagen.


Vi avslutar dramapassen med att öppna en present som barnen fick av Grodan, i den låg bullar och en lapp med en fråga: Vem av grodans kompisar pratar ett annat språk?  och Vem av Grodans kompisar hittade vi i ledsna skogen? Barnen kunde svaret och svaret är deras lösenord till nästa vecka.


Det har varit jätteroligt att vara ute på alla förskolor och se och uppleva barnen i deras egna miljö. Det har också varit fantastiskt roligt att träffa alla positiva och ambitiösa pedagoger därute! Ni är otroligt viktiga i den här processen och ni har jobbat kanonbra! 
Det ska bli spännande att se hur de det blir när de träffar varandra. Under tiden har barnen brevväxlat med varandra. Tyvärr har de inte kommit så långt i brevväxlandet med det är en process som sker parallellt med att de kommer till mig.

Vecka 39 Att lära sig ett nytt språk, hur går det till?

Grodan träffar Nallen


Barnen får träffa Grodan igen och är på väg till Grodans kompisar, ankan, Grisen och Råttan när det får höra någon som gråter bakom ett träd. Det visar sig vara en Nalle som inte kan prata svenska. nallen har ett annat språk och man förstår att han är hungrig och ganska rädd. Han får följa med hem till Grodan som ger honom mat. Alla barn hjälps åt att laga mat till honom och han får både korv, glass och köttbullar. Grodan och barnen  lär honom att prata svenska. "Vad ska vi lära honom?" frågar jag och barnen säger olika ord som de tycker att han ska lära sig: "Korv", "Mos", "Hej" osv.


Såsmåningom lär sig Nallen prata svenska, han pratar lite knaggligt först, för han lär sig men till slut kan han prata riktigt bra, man hör knappt att han har ett annat språk egentligen.
Nallen berättar att han kommer från ett land som heter "Gambas", där pratar man "gambianska" och Nallen pratar så man får höra. Han vet inte hur han hamnat i Grodans land och inte heller var hans familj är.


Nallen får träffa Grodans vänner. Hos Ankan får han lära sig att simma, hos Grisen får han lära sig att baka, för det är Grisen duktig på (alla barn bakar en tårta ihop) och hos Råttan får han lära sig att fiska. (alla barn fiskar och vi grillar fisken och äter upp den, det smakar gott).


Men Nallen ser ledsen ut en dag. Han berättar att han längtar hem till sitt land. Han berättar om sitt land: "I mitt land är det alltid varmt, i trädgården växer det apelsiner och det doftar annorliunda i mitt land. Det doftar kryddor och dofter som inte finns här. Min familj kommer på besök och vi äter mysket god mat och ibland äter vi på golvet med våra händer. Vi dansar också mycket till härlig musik."


Nallen åker ifrån Grodan. Grodan är förkrossad, han känner att han har förlorat en vän! Han kan inte sova på nätterna och har ont i magen. Efter en tid återvänder Nallen till Grodan och Grodan frågar hur det kommer sig att han kom tillbaka. Nallen svarar: "Det här är mitt nya land, jag har bestämt mig för att bo här och jag kan hälsa på mitt gamla land när jag vill."


Nallen har också med sig musik från sitt hemland som barnen får lyssna på. Vi avslutar med att barnen får rita hur de tror att det ser ut i Nalles land. En pojke målade cirklar över hela pappret i olika färger och när jag frågande vad det var sa han "Dofterna!".


Det här är ett mycket spännande pass. Barnen visar stor förståelse och empati för Nallen.

Vecka 38- Hur kan man göra en Ledsen kompis Glad igen?

Hur mycket kan Jag påverka? Kan jag göra att någon mår bättre?
Barnen behöver fundera på sådana frågor, de behöver Veta att de kan förändra. Att de kan göra en kompis som är ledsen glad igen. Hur gör man detta på ett sätt så att alla förstår? Hur leker man fram empati?
Beskrivning av begreppet empati taget från wikipedia:

"Empati betecknar förmågan att ha medvetande om andra personers känslor och att handla i enlighet med detta. Begreppet är nära besläktat med medkänsla och inlevelse, men sträcker sig utöver ett rent känslomässigt inkännande och förutsätter även ett rationellt värderande."


I veckans pass har barnen blivit bjudna på kalas. Ankan fyller år och Grodan har bjudit med barnen att överraska Ankan. Men för att komma till Ankan måste man först gå igenom två skogar: den Glada och den Ledsna skogen. I den Glada skogen gör man saker som gör en glad, vad är det för något då? Barnen föreslår att man gungar tillsammans och alla gungar, att man ger varandra presenter och alla får ge varandra presenter, att man kramas och alla kramas osv.
Men sen är det dags att gå igenom den Ledsna skogen. Här vill man inte vara, allting är ledsamt här. Fåglarna har gett sig av, här finns inga träd för de har blivit avhuggna. I Ledsna skogen är allt dystert och man måste göra allt man kan för att se till att komma därifrån och hjälpa dom som hamnat där att komma därifrån.
Där får barnen träffa Råttan. Han är ledsen för att han inte får vara med. Ingen vill vara vän med honom för de säger att Råttor är smutsiga och luktar illa och dessutom vet ju alla att Råttor är Tjuvar! Men Råttan är ingen tjuv, han jobbar och har pengar och dessutom badar han varje dag. (inspiration från barnboken Grodan och Främlingen)
Barnen får fundera kring hur de kan hjälpa Råttan att komma ifrån den Ledsna skogen, hur kan Vi göra Råttan glad igen?
Det kommer många förslag, vi kan hoppa med honom, vi kan klättra, till sist leder det till att de vill vara hans vänner och att han kan följa med på kalaset.
När de kommer till Ankans hus så överraskar de Ankan genom att låtsats vara träd. när ankan kommer på detta sjunger barnen för Ankan och hurrar på hennes födelsedag. Ankan blir jätteglad och tar fram en tårta som hon ska bjuda på. Det är ingen vanlig tårta utan en Glad- tårta! Innan man tar en bit av tårtan får man säga hur man kan göra en kompis som är ledsen glad igen. Alla barn får ta en bit av tårtan, ett litet hjärta som de får av Ankan som de kan ha för att komma ihåg detta tillfälle.

Detta är pass nr. 3. Syftet är att träna empati, att se andra och se att det man själv gör har betydelse för andra.
Jag upplever att barnen har förstått och tycker om att vara med i Grodans värld och allt som händer där. Jag hoppas också att pedagogerna för samtal kring det som händer och reflekterar vidare med barnen. 

Föräldrarinformation!

Jag har funderat väldigt mycket kring hur man ska få föräldrarna att bli mer engagerade i projektet, hur man ska hålla de informerade om vad som sker. Där har tex Öppna förskolan på norrby varit ett viktigt forum, där jag återkommande har varit med som frukostgäst på fredagar och berättat om projektet och syftet med det. Jag har också pratat med förskolorna jag jobbar på om att nämna mig och projektet i månadsbrev eller om de har veckobrev. Men det som har varit mycket positivt och givande var när jag en morgon klev in på Norrbygården och såg att de mycket bra och pedagogiskt hade tagit initiativet till att faktiskt ganska ingående informera barnens föräldrar om exakt vad de gör tillsammans med mig. De har gjort iordning en ganska stor anslagstavla där de för varje vecka beskriver, dels med text och bilder vad vi har gjort på dramat och musikdramat. här är en bild på hur det ser ut:

Informationstavla till föräldrar

Jag kan bara säga att det gläder mig och att jag känner stort engagemang och stöd från personalen! Tack Norrbygården och Bra jobbat!

Vecka 37 Barnen får ett Brev!

Grodan

I veckan har det kommit ett brev till förskolorna. På kuvertet stod det "Till barnen". Det  visade sig att det var ett brev från Grodan med en karta och en beskrivning av hur man kommer till Grodans land. Man skulle börja med att ta den "osynliga tåget". Vad är osynligt för något?
Så började äventyret som tog oss förbi de tre stenarna och förbi Svarta Klippan, där Pomperipossan bor och förbi stora floden där det bor Krokodiler. Slutligen fick vi träffa Grodan som hälsade på alla barn. Innan vi åkte tillbaka lekte vi Grodans favoritlek "Kom alla mina kompisar".


Med det här passet, som alla barn på förskolorna jag jobbar med just nu får göra är syftet att tillsammans vara med om äventyr med hjälp av fantasin. I dessa pass finns också inbakat samarbetsövningar, gruppövningar, turtagning, rörelse och motorik, musik och sådant som stimulerar fantasin. Barnen får tex träda igenom en "Sagoring" som är en smyckad rockring som jag gjort i ordning. Den är en symbol för att man träder in i sagans värld där allt är möjligt, en symbol för att det är okej att ge sig hän fantasin. Det här är inget konstigt för en fyra eller femåring men jag upplever att det blir väldigt dynamiskt när de vuxna är med på detta. Det sker en samförstånd, en bekräftelse på att vi vuxna, trots att vi är vuxna har en förståelse för barnens fantasivärld.


Jag tänker att genom dessa upplevelser som barnen får vara med om får de någonting gemensamt när de väl träffas. De känner igen mina metoder dels allt vi gör under dramapassen och på musikdramat. Det underlättar för alla när det finns metoder som alla känner igen och som vi kan jobba utifrån på Integrationsträffarna.

Vecka 36 Efter en veckas arbete...

I veckan har arbetet satt igång. Jag jobbar med 4 olika förskolor för tillfället och ska under 5 veckor ha både drama och musikdrama med dom. Efter mycket om och men har vi fått fart på en rutin om när och hur jag ska vara på de olika förskolorna. Det har varit en process att få ihop allt schematekniskt så att det passar och blir bra för alla inblandade förskolor den här terminen. De förskolor projektet berör i första skedet är Norrbyskolans förskola Kastanjen, Norrbygården, Hällegården Humlan och Byttorpsgården avdelning Rönnen. Syftet att träffa barnen och pedagogerna, introducera drama och musikdrama, umgås med barnen och pedagogerna, vara på avdelningarna så att vi lär känna varandra.

Jag har även, den här terminen, fått i uppdrag att ha drama med en högstadieklass som har valt engelska som specialämne. De går i sjunde klass och i torsdags hade jag dom för första gången. Det var ganska omtumlande, dels för vi hade bestämt att ha alla 25 st första gången och för att det naturligt blev lite kaos. Från och med nästa gång delar vi dom i två mindre grupper som får vara halva tiden hos mig och andra halvan hos deras engelskalärare Sören Garphammar. Jag funderar på det här med att introducera drama som metod för en sjätteklass som kanske aldrig har provat på drama och kanske inte ens har det intresset. Det ska bli intressant att ha dessa grupper. Syftet med dramalektionerna är att de ska praktisera sin engelska under mer kreativa former. För att kunna göra det behöver man var trygg i sin grupp, att kunna släppa loss och våga vara kreativ. Jag upplever att i den åldern är det så mycket annat som spelar roll och tar fokus, man är mer känslig för kommentarer, det är viktigt vad alla andra tycker och tänker om en. Därför behöver man utgå ifrån att gruppen ska lära känna varandra genom olika dramaövningar och känna sig trygga, våga prata inför varandra utan rädsla för kommentarer osv.
Vi får se hur det utvecklar sig, hade jag bestämt hade alla elever fått ta del av dramapedagogiska metoder mycket tidigare.
Jag vill önska alla en trevlig helg och förnyade krafter till måndagen!

Vecka 36 Nu börjar det...

Idag har jag haft min första dag ute på fältet. Jag har längtat efter att få träffa barnen och se små ljus tändas i deras ögen. Ögon som tindrar av lek och äventyrslust! Jag tänker ofta på hur lätt det är att tända dessa ljus men även att släcka dem. Vi pedagoger är så viktiga, vårt förhållningssätt, vår energi, vår ork, vår glädje. Allt smittar av, allt tar barnen in.
Den här veckan jobbar jag mycket med samarbetsövningar i mina dramapass. Att se hur roligt det är att leka tillsammans, att alla får vara med, att alla hjälps åt är viktigt i grupper, mycket p.g.a att det förhoppningsvis smittar av sig på resten av dagen och bygger stommen till vår värdegrund.
Idag har jag varit på Kastanjen och på Humlan. Det har varit spännande både för mig, personalen och barnen!
Imorgon ska jag träffa barnen på Norrbygården och Rönnen!

Hälsningar Andrea

v. 35 Välkomna tillbaka!

Hej allihopa,

 

Hoppas ni alla har haft en fantastisk fin sommar och att ni är alla taggade och redo att ta er an hösterminen!
Jag är redo och taggad och hoppas jag får med er på tåget.. integrationståget!

 

Vad händer framöver och var befinner vi oss i projketet?
Jo, ni ska veta att det är mycket som händer. Jag har fått in de flesta utvärderingarna, alla förutom en. Jag har gjort en sammanställning på dom och har fått mycket matnyttig feedback. Här följer en  kort sammanställning av utvärderingen:


Vad har varit positivt Positivt:

 

Att jag började jobba med barnen ute på förskolorna först

 

Alla har varit nöjda med innehållet, bra med återkommande innehåll, barnen känner igen sig.

 

 

Bra upplägg och planering, röd tråd i innehållet.

 

 

Uppskattat av barn och personal.

 

 

 

Vad är viktigt att tänka på:

 

 

Anpassa språket så alla barn förstår.


Mer innehåll om olika kulturer som uppmärksammar de barn som är med i barngruppen.


Alla vill ha det mer sammanhängande och under längre period.


Vissa förskolor upplever att upplägget har påverkat deras verksamhet när de har gått iväg. De har varit mycket barn och lite personal vilket har gjort att en personal har varit kvar med mycket barn.

 

 

 En förskola skriver även följande:

 

”Hur får man barnen att integrera med varandra? Vi tror att det bästa vore om två förskolor, en från nedre Norrby och en från övre Norrby träffas hos varandra och har musikdrama tillsammans.

 Barnen kan då visa sånger, lekar och sin förskola för varandra.

 Det känns som att det mångkulturella mest varit nytt för de ”svenska” barnen då våra barn på nedre Norrby lever i det mångkulturella dagligen. Dessa barn behöver istället möta den svenska kulturen.”

 

Vecka 23 Presentation och Planering

I veckan har jag mest planerat, gjort iordning och haft en presentation för kommunledamöter i Norrby och återigen grov ovh finplanerat inför höstterminen. I stora drag ialla fall. En del saker får jag vänta med till jag ser hur det faller på plats till hösten, så som att vissa förskolor ska omorganisera och hur det blir med lokalen t.ex.
Det var intressant för mig att få jobba med en presentation. En power point presentation! Vad är viktigt att ta upp, vad lägger man fokus på och hur gör man det?
Jag delade upp presentationen i tre olika delar: Bakgrund, Genomförande och Framtid, och inom dessa delar hade jag flera underrubriker som: Mål,  Metod, Personal, Planering, Organisation mm.
Det gick bra tyckte jag, det blev t.o.m lite diskussion på slutet, trots att jag blev otroligt nervös i början och alldeles röd i ansiktet... hm behöver träna på detta!
Det är viktigt att sprida information om det här projektet till så många som möjligt. Det är ett projekt som är unikt för Sverige och något som Borås Stad bör vara stolta över. Målet är också att det ska bidra till en "Hållbar" integration, något som håller i längden, en modell eller struktur som förankras ordentligt i mångkulturella stadsdelar. Vi får se om vi kan se vad det leder till.

Vecka 22 Cho la Hop- festival och Vernisage

Angereds Kulturskola- Blå Stället

I veckan har Angered sin berömda Cho La Hop- festival. Jag var på studiebesök på "stora Allsången". I Angered jobbar man väldigt medvetet med estetiska läroprocesser ute i förskolan och skolan. Främst sång och musik men drama, bild och dans också. Kulturpedagogerna jobbar väldigt intensivt ute i skolorna under skolåret och ser det som en del i språkinlärningen men också ett sätt att jobba med integration och stärka barnens självkänsla och självförtroende. Detta mynnar sedan ut i olika föreställninger/uppvisningar på Cho la hop festivalen som håller på i tre veckor.
Bland annat har man olika projekt där musikpedagogerna tonsätter barnens texter och gör låtar som alla sedan sjunger tillsammans under terminen. På så sätt skapar de en "vikänsla" en "Angeredsanda"! En känsla av att allt är möjligt och att man kan göra vad som helst om man bara vill!
När man närvarar på dessa tillställningar slås man av hur stor gemenskapen är, hur alla barn kan och sjunger alla låtar, låtar som dessutom är skrivna av barn i Angered. Barnen behöver inte uppmanas länge att komma ner till scenen förrän hela scenen fylls av barn som vill dansa eller sjunga. Det är fantastiskt att se och jag fylls av ömhet och ödmjukhet inför vad vi vuxna kan åstadkomma för våra barn!

"-Kom ner på scenen och sjung och dansa!" uppmanar pedagogerna

I torsdags var jag också med på Byttorpsgårdens Vernisage. Där bjuder man in föräldrar som tillsammans med barn och personal får mingla och titta på allt barnen har jobbat med under terminen. Man firar också av barnen som ska börja förskoleklass till hösten och har en gemensam terminsavslutning med picknick och sångföreställning.
Jag var med och minglade. Det är bra att passa på att träffa så många föräldrar som möjligt och berätta om integrationsprojektet. Många är väldigt nyfikna och tycker att det positivt. Det är viktigt att de ser vem jag är och får ett ansikte till namnet.

Ikväll har jag en presentation av projektet för Norrby kommundelsledamöter. Ska bli väldigt intressant och kul!

Vecka 21 Avslutning

På "djurrunda" i skogen

En riktig ekorre...

Imse vimse spindel

På väg till lekplatsen

Låt leken börja!

Kram Qamile, tack för den här tiden!

Den här veckan har jag avslutat alla grupper för den här terminen. Jag har haft musikdrama för sista gången den här terminen på Hestra Midgård, hallatorpen och Hällegården. Känns sorgligt att jag inte kommer att träffa alla sexåringar som ska börja i förskolan något mer.
Jag kommer i alla fall att träffa en del innan sommaren då jag ska vara med och hjälpa till på en del avslutningar. Det är positivt för mig att träffa föräldrar också, då jag sällan gör det spontant i jobbet. Kan passa på då att berätta mer om integrationsprojektet.
Då vi har valt att i det här projektet jobba främst, dvs integrera fyraåringar så behöver man ta hänsyn till fyraåringens natur och utveckling. Barnen har varit fantastiska att ha med att göra, väldigt bejakande och fantasifulla men också väldigt små och blyga. Det faktum att de har fått byta miljö när der har kommit till min lokal har gjort att ett av målen har varit att få de att känna sig bekväma och kanske lite då och då släppa sina fröknar. Det gäller förstås inte alla barn, för vissa har det varit väldigt lätt och naturligt ända från början.
I torsdags träffade jag integrationsgrupp 2 och hade avslutning med dom i Ramnaparken. Vi gick en runda i skogen och letade efter djur i naturen, samtalade om dessa djur och sjöng sånger om dom tillsammans. Anledningen till att det blev just ramnaparken var att vi ville se hur den naturliga och spontana leken och integrationen sker bland barnen. Och de lekte, spontant och fritt. Därefter delade jag ut  sommarkort och en gåva som ett minne för den här tiden till alla barn och personal. Vi fikade och kramades. Tack för den här tiden!

En liten sångstund

Vad gör man med ett fallskärm?

Glad sommar!

Med grupp ett hade vi avslutningen i lokalen. Vi sjöng och lekte och jag delade ut sommarkort till alla.  Jag hoppas inte alla barn har glömt mig till hösten. Jag tror det är viktigt att fortsätta arbetet i höst också och hjälpa grupperna att inte tappa bort varandra. Dels ska jag planera in att vi ses tre eller fyra gånger men också att de själva får ta initiativ och börja brevväxla amed varandra.

Vecka 20 Förskolans dag i integrationens tecken!

Förskolans dag

Veckan har varit fullsatt av aktiviteter. Det har handlat mycket om sång och musik. I torsdags var det "Förskolans dag". Jag, Elisabeth Skoglund och Annika Littorin tog hand om aktiviteterna. Vi firade den tillsammans med alla Norrby Kommundels förskolor (14st) i Ramnaparken. Vi hade Allsång, Janati Sototo var med och berättade om sina favoritdjur snigeln och lammet som vi också sjöng om. Vi hade fantastiskt tur med vädret, det var varmt och skönt och kändes som det brukar kännas på riktigt bra skolavslutningar när man var liten. Varmt, skönt , spännande och gemytligt. Efter den gemensamma sången hördes de ljuvliga tonerna från glassbilen och barnen fick en fin avslutning på deras dag.

Elisabeth med en hjälpsam vaktmästare

Annika var "Guldlock"

Jag, innan Allsången

En intressant reflektion. Efteråt träffade jag en pedagog som  hade varit med och följt allt med kritiska, reflekterande ögon.
"Det var trevligt och så, men vad ger detta barnen, tror du? Tror du barnen reflekterar över att det är barn från olika delar av norrby här? Vad ger detta egentligen?"
Ja, intressant fråga, värd att rerflektera över! Vad ger det våra barn att de får fira Förskolans dag tillsammans, att de sjunger samma låtar, befinner sig på samma plats, får njuta av en glass tillsammans? Vad säger ni? Vad är svaret på det? Vad skulle ni säga?


I dag fredag träffades den andra integrationsgruppen för fjärde gången. De var inte så många och jag tog tillfället i akt att träna namn ihop. De fick röra sig till trumrytm, långsamt och snabbt och när jag slog i trumman hårt en gång fick de stå stilla som statyer. Då ropade jag ut ett namn och barnen fick peka på det barnet vars namn jag ropade. De var väldigt duktiga och jag tror de kan varandras namn ganska bra nu. Vi fikade och sjöng tillsammans och lekte clownleken ihop. Efteråt fick de lära sig en ny låt, en låt jag redan har lärt vissa barn och som jag märkt blivit väldigt populär. Så här går den:


" När jag vakna och det var härlig vår
Solen lyste på mina bara tår
Jag kunde höra mamma ropa
Kom och dansa med mig
Jag kunde höra mamma ropa
Kom och dansa med mig


Wamba io lele
Wamba Wamba


Wamba io lele
Wamba Wamba"


Barnen kunde inte slita sig, de ville inte att jag skulle stänga av musiken (jag har den på cd). Ska försöka hinna med att lära ut den till alla förskolor jag är på. Det är en fantastisk känsla att sjunga nya låtar tillsammans, speciellt såna som fastnar med en gång.

med dans i benen...

Nästa vecka är det avslutning med båda integrationsgrupperna. Känns lite sorgligt men arbetet fortsätter vidare!


Trevlig Pingst!

v.19 Veckorna flyger iväg...

Tiden går fort och det gäller att hinna med allt man planerat. Arbetet fortsätter med de tre nya förskolorna. Det går bra, trots att de är så olika och har så olika åldersblandade grupper. Hallatorp t.ex har grupper med väldigt små barn och jag har anpassat musikdramat till det, vilket innebär att jag inte riktigt kan göra samma saker med alla grupper. På Hällegården är grupperna mer jämna i åldern och majoriteten av barnen är äldre vilket betyder att det krävs mer avancerat planering och jag kan gå fram snabbare med dessa grupper. Det är otroligt roligt arbete och jag får träffa så många barn! Och får lära mig deras namn också...

I veckan när jag var på Hestra Midgård berättade en av personalen, som håller på och kompletterar till förskolelärare att hon vill skriva sin uppsats om Integrationsprojektet. Hon skulle fokusera främst på förväntningarna och tankarna om projektet som personal, föräldrar, rektorer och jag själv har. Hon skulle fundera mer på hur hon vill lägga upp det men jag blev oerhört glad över detta och tycker att det ska bli spännande att ta del av vad hon får fram.

Det är många förskolor som jag är på och även Öppna förskolan som frågat om jag kan tänka mig att vara med och spela på deras olika avslutningar. Jag tyckerv detta är otroligt positivt då jag får chans att träffa föräldrar och de får chans att se vem jag är och att jag då kan presentera och prta om projektet under avslappnade former.

Nästa vecka är det Förskolans dag på torsdag! Det kommer ca 300 barn på vår "Allsångsföreställning" det ska bli spännande!

I veckan har jag bland annat jobbat med ett utskick till alla förskolor om hur de kan ta kontakt md varandra i förväg, genom brevväxling exempelvis och bygga upp en nyfikenhet hos barnen om varandra. den ska skickas ut i nästa vecka och vi får se vad det ger för resultat.

Vecka 18 Arbetet fortsätter...

I veckan har jag haft musikdrama med de nya förskolorna, Hestra Midgård, Hallatorpen och Hällegården. Det är fascinerade att se att barnen hänger på så fort. De lär sig mitt namn, Ceasar, Janati. De vet precis hur allt går till. Det finns en otrolig stor fördel i att jag är runt på dessa förskolor nu. Barnen lär känna mig och mitt sätt att bemöta dom och jobba på.
I veckan har jag träffat integrationsgr. 2 för andra gången. Barnen är varma i kläderna, det dröjer inte länge förrän de kan varandras namn. Tyvärr blir det svårt att träffas de närmaste två veckorna framöver då det är helgdag nästa torsdag (Kristi Himmelsfärds dag) och torsdagen efter kommer barnen till "Förskolans dag". Det betyder att vi i praktiken bara ska träffas en gång till vilket gör att integrationsgrupp 2 har träffat varandra endast 3 gånger. Vi får se hur det utvecklar sig i slutändan.
Idag Fredag, kom integrationsgrupp 1 till Dramalokalen. De var färre barn idag för att Positivgården fick vara kvar hemma på grund av personalbrist. Det gjorde att barnen som var där fick tillfälle att leka och se varandra i liten grupp och flera barn som inte vågar ta för sig blir mycket modigare då.
Idag hade vi en liten sångsamling och lite rytmik. Vi lekte även leken "clownen och näsan" en lek som är som "hunden och benet" . Den har vi kommit på i integrationsgr.2 och där är den väldigt populär. Den är "lagom farlig" för barn som är lite blyga. De flesta vågar ligga i mitten och ha en clownperuk på. Om de vågar de så vågar de alltid gå runt med clownnäsan och lägga den i någon kompis händer.Och då har man varit modig och tagit ett steg i in i rampljuset. Min ambition är att de ska våga leka med varandra och göra saker inför varandra som grupp.
Jag tror vi kommer att lyckas med det!

Vecka 17 Musikdrama med nya förskolor

I veckan har jag varit på tre nya förskolor och haft musikdrama. Jag har varit på Hestra Midgårdsskolan där jag träffat tre grupper, Trollen, Vättarna och Älvorna. Jag hara även varit på Hallatorpens förskola där jag har varit på två avdelningar (Kullerbyttan och Hoppetossan) och sist men inte minst har jag varit på Hällegården där jag också träffat två olika barngrupper. Jag åker runt till just dessa förskolor för att de kommer sist i integrationsprojektet och får ta del av musikdramat nu för att slippa väntan. det är en fördel att barnen har träffat mig innan och känner sig trygga tillsammans med mig.


I torsdags hade vi invigning med den nya integrationsgruppen i Dramalokalen. Där var alltså fyraåringarna från Byttorpsgården (avd. Blåsippan och Lärkan), Norrbyskolans förskola Eken och från Elfsborgsgården.
Jag upplevde den här gruppen som mer nyfikna på varandra, det var tydligt att de tyckte det var spännande att träffa varandra och de hade väldigt lätt för att spontant blanda sig med varandra. Vi hade en liten sångsamling ihop, de fick gå runt i rummet och utforska det, sedan fikade vi ihop och avslutade invigningen med att leka clownen och clownnäsan (som hunden och benet fast barnet som är i mitten har på sig en clownperuk och letar efter sin clownnäsa genom att fråga "Har du min näsa?")


Funderar på hur jag ska gå till väga så att de får andra namn istället för integrationsgrupp 1 och 2. Skulle vara aså mycket enklare om de t.ex hette Stjärnorna eller något namn som de själva kommer på.''


I fredags var det Valborg och Norrbyskolans rektor Maria höll ett fint tal, barnen framförde olika vårsånger och dikter klassvis och jag hjälpte till och kompade dom på gitarr. Sedan fick jag bråttom iväg för jag skulle ta emot integrationsgrupp 1. De har träffat varandra runt fem gånger nu men är fortfarande väldigt blyga för varandra. Jag ville göra övningar med dem som får de att blanda sig mer med varandra och släppa sina fröknar. Jag gjorde en övning som heter Monstret och Älvorna som fick de att röra sig mer utan frökens hjälp. De klarade det väldigt bra men så fort de blev medvetna om att de hade roligt och lekte tillsammans fast var utan fröknar fick de oanik och sprang tillbaka till fröknarna. att rupperna är relativt stora med många barn och vuxna bidrar till att de inte riktigt vågar släppa loss. Dessutom var de väldigt fikasugna den här gången, de skulle ha fått frukt tidigare.


Jag undrar också om någon läser den här bloggen? Om ni läser den, åtminstonne en gång, försök att kommentera på något sätt, en tanke, en reflektion eller en liten kommentar så vet jag att jag inte är helt själv i cyberspace!

vecka 16

Den här veckan är sista veckan med dramapassen. Nästa vecka, vecka 17 börjar de komma till mig på torsdagarna. Där kommer alltså fyraåringarna från de tre olika förskolorna, Norrbyskolans förskola Eken, Byttorpsgården avd. Lärkan och Blåsippan och Elfsborgsgården. 
den här veckan har jag gjort passet kring boken "Grodan hittar en vän". Passet går till så här:

Grodan är ute i skogen när hon plötsligt hör att någon gråter. Det är en nallebjörn. Han är vilse och ledsen och kan inte prata svernska. Han pratar ett eget språk för han kommer från ett annat land. Grodan lyckas förstå att Nallen är vilse och att han inte har någonstans att ta vägen. Han får följa med till grodans hem Grodan ger honom mat, barnen får vara med hela tiden och bestämma vad för slags mat han får. De är generösa och ger honom mat, korv och köttbullar, saft att dricka. Så småningom lär sig björnen prata grodans språk, dvs svenska, med hjälp av barnen. Barnen får lära björnen prata svenska. Björnen lyssnar och säger efter dom. Härmar deras ljud. Till slut blir han riktigt duktig på svenska och umgås flitigt med Grodans och hennes vänner. En dag, ser björnen väldigt ledsen ut igen. Han sätter sig på en sten, stirrar ut i fjärran och börjar gråta. Grodan frågar vad som står på och varför han gråter, då svarar björnen: "Jag längtar hem. Hem till mitt land till min mamma och pappa, till mina släktingar. i mitt land är det aldrig kallt. Där växer apelsiner i trädgården och när mina släktingar hälsar på äter vi god mat och dansar till härlig musik. Ibland äter vi på golvet. Solen skiner varje dag och allt doftar annorlunda. det doftar hemma." Björnen säger att han behöver åka iväg till sitt land och han ger sig av. Grodan är förkrossad av saknad.
En dag kommer björnen tillbaka. Grodan blir jätteglad och frågar varför han bestämde sig för att komma tillbaka. Då svarar björnen att det här är hans nya hem och att han längtade tillbaka, och att nu han två hem men han bestämt sig för att bo här men åka och hälsa på sitt land när han börjar längta igen.
Efter det får barnen rita en teckning av hur de tror att det ser ut i björnens land. Oftast ritar de sol och apelsiner, mamma och pappa björn och ett hus. Jag tror att de blir väldigt tagna av den ledsna björnen. Vill gärna krama och trösta honom. Oftast tycker de att det är roligt när han pratar sitt eget språk och när de lär honom svenska. Jag brukar avsluta med att fråga om de känner något barn som pratar ett annat språk coh som är ny i sverige? Detta är ett slags förberedning för att de ska träffa barn från andra kulturer. Med barnen från Norrby pratar jag om bvar de kommer ifrån och vilka språk de pratar hemma. Om de har några kompisar som är från Sverige.
Fredagen träffades vi i integrationsgruppen och tillbringade tid tillsammans i Ramnaparken. Tanken var att låta barnen leka fritt ochn möta varandra naturligt och på sina egna villkor. Jag hade förberett en snitslad bana med olika djur, där vi stannade och pratade om djuren och sjöng sånger som handlade om djuren t.ex "Imse vimse spindel".
Det var roligt att se hur barnen fann varandra, hur de spontant sökte sig till varandra och lekte ihop. Utan problem gick de in i leken utan att bry sig om något annat.